Min lilla vän Ullis...

... ringde mig idag på jobbet och berättade att hon fått den rektorstjänst hon sökt. Jag kände på mig att hon skulle få den med tanke på hennes lojalitet, alltid rak och tydlig i sitt budskap, empatisk, "ser till människan", alltid på plats i den tid som förväntas och... ja, jag skulle kunna fortsätta. Jag avrundar denna lovsång med att säga att arbetsgivaren har gjort det bästa möjliga valet att anställa denna tjej som ansvarig för 14 förskoleavdelningar! Jo, bara en sak till: Jag är så hjärtans glad för hennes skull eftersom hon fick det hon verkligen ville! Pärla.

 
Nu till nåt helt annat, lite gnäll kanske?

Hm, ja då kan jag säga att jag har haft en tung vecka med mycket kollijox och skit med det IT-system jag jobbar med. Det känns t.ex. väldigt tungt när man fått en leverans på en uppdatering i en av applikationerna och så blir det nåt fel i en annan av dom! Why!? Sen vet jag inte om det späds på med att vädret känns skittugnt också.

Å! Nu vaknade jag helt plötsligt! Vad gnäller jag för egentligen? Jag är frisk, har en familj och dessutom har jag ju ett jobb! Jag ska banne mig skämmas med mitt gnäll när det går flera 100 000 människor som är arbetslösa. Därför tar jag tillbaka A L L T ! Till er som inte har jobb: det kommer, ge inte upp! Jag vet, been there, done that (fast inte så jättlänge, men tillräckligt länge för att jag skulle ligga å grina)!

Ullis - en sann kämpe!

Kram & en blöt puss! (som morbror 'nitta' brukar säga...)
/eder marion