Allvarligt talat...

... så är jag långt i från redlös om det var någon som blev orolig av gårdagens inlägg!


Nu sitter vi här, sida vid sida jag och min dotter. Egentligen är det helt sjukt eftersom vi sitter med varsin dator i knät. Hon har t.o.m head set på sig, förresten det har gubben också. Han sitter i och för sig inte framför datorn som vi gör. Han pratar i telefonen. Vart är vi på väg? I bland är det faktiskt så illa att hela familjen sitter och kommunicerar via msn fast vi sitter i samma hus!!!


 - Jo, men det är ju uppenbart alldeles för jobbigt att gå en trappa upp eller ner, för så här är det ofta hos oss, i alla fall på vardagarna. Jag, jaa,  jag sitter på mellanvåningen framför tv:n - och/eller har datorn i knät. Dottern en trappa ner, pluggandes, chattandes eller framför tv:n (om hon inte är ute med kompisarna). Ja, och sen han då som sitter rätt ofta på övervåningen och fixar med sina foton, alternativt spelar Call of Duty 4 (modern warfare) online. MEN! Faktiskt, så är det inte riktigt så precis varje dag. Vi har några andra aktiviteter ett par ggr i veckan också i form av Friskis & svettis och fotokurs. Mer orkar vi inte...


En sak är vi i familjen dock väldigt, väldigt noga med, och det är att hålla fast vid traditioner. Därför skickade jag in min dotter som Luciakandidat för vår stad. I går ringde hon till mig på jobbet och berättade att hon blivit uppringd av "juryn" som ville träffa henne och det gick hon faktiskt med på! Den 2:a november ska hon tillsammans med andra kandidater träffa juryn på en fika. Vi får se vart det här leder... Jag hör av mig sen om jag/hon - vi behöver ragga röster!


~ Trevlig helg!