Som jag tidigare nämnt så har min far timrat upp en stuga på kobben, dvs en på en ö och dit inga bilvägar går... det blev således en del båtturer för att hämta det ton timmer som låg på andra sidan älven. Timret till stugan kom med en timmerbil och vår uppgift var att få det ut på ön så att han kunde komma och bygga upp det till stuga igen.
Tack vare goda vänner som hjälpte till så gick det faktisk väldigt bra. Jaha? Jo, ser ni, i vintras designade- och timrade min far först upp stugan på annan ort (långt från oss), för att sedan plocka ner det igen för vidare transport till den nya platsen för återuppbyggning.
De bilder jag lägger ut här nu visar hur det går till när en riktig timmerman jobbar. Det kanske blir lite omvänd ordning för er nu, men eftersom man (oftast) läser uppifrån å ner så lägger jag början på bildserien precis här nedanför. Ni kan klicka på bilderna för större format.
Det är viktigt att det blir en riktigt bra start
Här har det blivit några timmerstocksvarv. Finjusterar med lilla yxan...
... och med hammare och stämjärn.
En stock som träs på dymlinga' (träspikarna som syns där imellan).
Varje stock har sin märkning för att hamna på sin rätta plats. Nu börjar den ta form!
Och vips så såg den ut så här. Nej då, det finns fler bilder! Arbetet med taket m.m. finns inte med här, det blir så många. Hör av er för fler... Den nya ägarinnan kollar in sin fina nya lya. Hon funderar en hel del på inredningen. Ett renskinn önskar hon, det är helt klart!
Är den inte vacker så säg!
Här ser ni krubbåsa' från insidan av stugan (stockarna i taket).
Jag skrev ju att den står fritt uppe på kullen. Det gjorde den inte i början eftersom vi hade en annan liten ministuga som skymde. Denna lilla ministuga har vi flyttat på och det var ett litet sidoprojekt som jag berättar om nästa gång.
Vi ses!

Hej Marianne!
SvaraRaderaStugan blev jättefin! Förstår att Jennifer är lycklig över sitt nya hus.
Vi hörs senare!
Kram mamsen