Just ja'! Jag måste ju berätta hur det gick att ligga på spikmattan med bara huden närmast. Det gick bra! Visst sticks det lite i början, men inte så att man inte uthärdar, (i så fall har man lagt sig fel). Smärtan avtar ganska snabbt och snart sprider sig en behaglig värme. Jag har faktiskt redan börjat längta tills jag får ta min stund på spikmattan. I dag somnade jag till på den. Det är så skönt ska ni veta!
Igår kväll kom min svägerska och brorson och hälsade på. Så himla kul! Så himla längesen, pga vi bor så långt ifrån varandra. Nu är dom i alla fall här en "sväng". En sväng i två bemärkelser - brorsonen är nämligen en hejare på slalom och han ska tävla i dagarna 3. Jag håller tummarna och önskar honom lycka till!
Hej då!
Majsan, måste få säga så underbart vackra bilder du tar till det f ö trevligt skrivna. God forts o tacksam är vi av mycke.Kram/gh
SvaraRadera